Astrid Lindgren
Astrid Lindgrens arkiv är ett svenskt världsminne.

Varför ett Världsminnesprogram?
Med programmet vill Unesco uppmärksamma dokument som ett unikt kulturarv och stödja medlemsländernas arbete för ökade resurser för skydd av, bevarande av och spridning av information och digitala kopior. Man vill öka medlemsländernas medvetenhet om sitt dokumentarv, öka digitaliseringen av samlingar och sprida kunskap om begreppet ”dokumentbaserat kulturarv/dokumentarv” (eng. documentary heritage) också utanför kretsen av experter.

Information om programmet och de svenska Världsminnena finns i en skrift från Svenska Unescorådet som går att ladda ner här (till höger). De svenska världsminnena presenteras också kort i ett vikblad i A4-format som kan laddas ner här (till höger).

Expertprogrammet Världsminnesprogrammet, Memory of the World för skydd av dokument och samlingar
Unescos Världsminnesprogram – Memory of the World – startade 1992 och handlar om bevarandet av dokument, samlingar, arkiv och bibliotek. Dokumenten kan vara av papper, pergament, trä eller i form av film, foton och datamedier etc. Dokument riskerar att skadas av nedbrytning, brand och översvämningar men också av okunskap till exempel av felaktiga arkiveringsmetoder och måste skyddas – men även kopieras och spridas, för dokument och samlingar är människans minne och visar på mångfalden av språk och kulturer.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco och det bygger inte på en mellanstatlig konvention, som t ex arbetet med Världsarven. Experterna i programmet arbetar för att finna metoder för bevarande, till exempel att digitalisera samlingar och för diskussioner om metoder och skapar samarbeten. De utses av Unescos generaldirektör i personlig kapacitet.

Världsminnen i Sverige


Dag Hammarskjölds samling

Dag Hammarskjölds samling
Dag Hammarskjölds samling

Dag Hammarskjöldsamlingen är sedan 2017 ett svenskt världsminne. Dag Hammarskjöld (1905–1961) är en Sveriges mest kända och inflytelserika personer. Han var FN:s generalsekreterare från 10 april 1953 till 18 september 1961 när han omkom i en flygolycka under ett fredsuppdrag i Kongo.

Samlingen innehåller bland annat dokument kring FN, manuskript, brev och personliga dokument om världspolitik. Den täcker en viktig tid i FN:s historia och omfattar ca 45 hyllmeter, i huvudsak på engelska.

Alfred Nobels familjearkiv

Alfred Nobels arkiv
Alfred Nobels arkiv.

Nobel var uppfinnare, kemist, företagsledare och donator vilket speglas i arkivet som omfattar 14 hyllmeter och speglar hans olika inriktningar. Där finns kopieböcker och manuskript, korrespondens och andra handlingar – han skrev 20 till 40 brev en vanlig dag och hade med sig en portabel kopieringsapparat på dina resor. Många dokument rör ungefär 355 patent i skilda länder.

Ingmar Bergmans Arkiv

Ingemar Bergmans arkiv
Ingemar Bergmans arkiv. Foto: Anders Roth.

I det digitaliserade arkivet finns manus till filmer och böcker, dramatik och essäer samt inköpskvitton, matsedlar och beställningsblanketter för snöröjning. Filmskapandets kreativa process finns dokumenterad: från utkast, arbetsbok, handskrivet manuskript, maskinskrivet dito till ”shooting script”. Här ingår också ett antal tomma anteckningsblock av den sort som Bergman köpte hela restlagret av.

Astrid Lindgrens Arkiv

Astrid Lindgrens arkiv
Astrid Lindgrens arkiv.

Astrid Lindgren var inte bara en mycket inflytelserik författare översatt till ca 95 språk utan också en stor förespråkare för barns rättigheter som ofta talade mot våld och övergrepp, och påverkade svensk lagstiftning direkt i flera fall. Arkivet har 150 hyllmeter, 75 000 brev, 100 000 pressklipp, 600 manuskript till föreläsningar samt 600 svårtydda stenogramblock – vilka återstår att tolka.

Stockholms stads byggnadsritningar

Stockholm Stads Byggnadsritningar
Stockholm stads byggnadsritningar.

Sedan 1700-talet har ritningar arkiverats över stadens byggnader och anläggningar. De ger tillsammans en bild av Stockholms utveckling från frihetstidens småstad till den moderna miljonstaden. I samlingen ingår ca 2,5 miljoner ritningar och arbete pågår för att digitalisera samtliga. Stadsbyggnadsritningar som täcker en så lång tid och en hel stad är världsunikt

Codex argentinus – Silverbibeln

Codex argenteus, silverbibeln.
Codex argenteus, silverbibeln. Foto: Magnus Hjalmarsson.

Silverbibeln är resterna av en prakthandskrift från 500-talet, 187 blad finns av de ursprungliga 366. Texten skrevs på 300-talet och är delar av den första översättningen av bibeln till gotiska. Goternas språk och kultur har lämnat många spår i Europa och Silverbibeln är den främsta källan till kunskap om detta arv. Den kom som krigsbyte till Sverige från Prag 1648 och till Uppsala universitet år 1669.

Emanuel Swedenborgs arkiv

Emanuel Swedenborgs arkiv
Emanuel Swedenborgs arkiv. Foto: Anders Kronborg.

Swedenborg startade den första naturvetenskapliga tidskriften i Sverige och reste flitigt utomlands. Han författade vetenskapliga verk och blev ledamot i Vetenskapsakademien. Efter en religiös kris fick han uppenbarelser och rapporter från andevärlden. Redan tidigt hade hans arkiv starka förespråkare och stridigheter uppstod.

Svenska kommittén för världsminnesprogrammet

Svenska Unescorådet utser en kommitté som arbetar med det svenska deltagandet i Unescos Världsminnesprogram ”Memory of the World” och följer den internationella utvecklingen av programmet. Medlemmar i den svenska kommittén 2015-2018:
Förre riksarkivarien Björn Jordell, ordförande
Förre riksarkivarien Erik Norberg
Riksantikvarien Lars Amréus
Överbibliotekarie Lars Burman, Uppsala Universitetsbibliotek
Johan Haage, Riksarkivet
Enhetschef Ingrid Svensson, Kungliga biblioteket
Arkivchef Annika Nordström, Institutet för Språk och Folkminnen
Kerstin Lundman, Svenska Unescorådet


Senast uppdaterad 3 november 2017