Nya siffror publicerade av Unesco visar att biståndet som riktas till utbildning minskat under de senaste sex åren.

Den totala summan bistånd som avsatts för utbildning är idag ca 12 miljarder US-dollar, men har sedan 2010 minskat med 4 procent. Samtidigt har den totala summan av utvecklingsbistånd ökat med 24 procent under samma period. Minskningen eller stagneringen i utbildningsbistånd har påverkat både grundutbildning och sekundärutbildning.

Utbildningsbistånd riktat till humanitära kriser uppgick till 303 miljoner US-dollar. Det är visserligen en ökning med 55 procent, men motsvarar endast 2,7 procent av det totala humanitära biståndet i världen – långt under målet på 4 procent.

Den totala globala utvecklingsassistansen (ODA – Official Development Assistance) har ökat från 145 miljarder US-dollar till 152 miljarder US-dollar, alltså 5 procent, bara under perioden 2014–2015. Samtidigt har andelen av det totala globala biståndet som avsätts för utbildning minskat från 10 procent till 6,9 procent mellan 2010–2015. Denna minskning av utbildningsbiståndet gör det svårare för låginkomst- och medellåginkomstländer att uppnå mål 4 för hållbar utveckling inom utbildning, vilket är en del av Agenda 2030.

Irina Bokova, Unescos generaldirektör, kommenterade utvecklingen:

”Biståndet har förblivit betydligt lägre än vad som krävs för att uppnå mål 4 i Agenda 2030, vilket sätter våra åtaganden på spel. Biståndet skulle behöva multipliceras åtminstone sex gånger för att vi ska kunna uppnå våra gemensamma utbildningsmål och måste gå till de länder som är i störst behov. Vi ser dock att givarna till utbildning skiftar sin uppmärksamhet bort från de fattigaste länderna”. 

Utbildningsbiståndet fördelas inte heller efter behov, då länder och regioner som har högre kostnader och färre resurser ofta inte får det bistånd de behöver. I Afrika söder om Sahara finns över hälften av alla världens barn som inte går i skolan, men endast 26 procent av det totala utbildningsbiståndet för grundskoleutbildning riktas dit. Detta är dessutom en minskning jämfört med 2002, då regionen fick ungefär hälften av utbildningsbiståndet för grundskoleutbildning.

I rapporten diskuteras även problemet med att beräkna olika länders faktiska behov av bistånd. Förslaget är att man bör beräkna kostnaderna att utbilda barn som inte går i skolan i varje enskilt land, och sedan anpassa utbildningsbiståndet efter den totala kostnaden. På så vis kan man omfördela biståndet till länder med större behov. Nu tar man främst hänsyn till landets genomsnittsinkomst och inte till hur svårt det är att nå ut till den delen av befolkningen där barnen inte går i skolan.

Trots den nedåtgående trenden för bilateralt utbildningsbistånd de senaste åren har utbetalda bidrag från den globala utbildningsfonden GPE (Global Partnership for Education) ökat med 14 procent i genomsnitt mellan
2010–2015. Av de samlade utbetalningarna från GPE går ungefär 77 procent till länder i Afrika söder om Sahara och 60 procent till länder som drabbats av instabilitet och konflikter.

Avslutningsvis konstaterar Unesco i rapporten att två huvudsakliga steg är nödvändiga för att kunna uppnå utbildningsmålen i Agenda 2030. Det är dels nödvändigt för givarländerna att leva upp till sina åtaganden och avsätta åtminstone 0,7 procent av sin årliga BNP till bistånd, varav 10 procent till utbildning. Givarländerna bör dessutom försäkra sig om att utbetalningarna fördelas anpassat efter mottagarländernas faktiska behov, för att underlätta förverkligandet av mål 4 i Agenda 2030.

För att läsa rapporten, klicka här

Share Button