Den 24 mars nominerade Sverige, tillsammans med Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Åland, nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är första gången Sverige nominerar till denna lista över traditioner, sedvänjor och bruk världen över.

Nomineringen av nordiska klinkbåtstraditioner har tagits fram av flera nordiska ideella organisationer med Forbundet Kysten i Norge som initiativtagare och har granskats av flera nordiska kulturarvsinstitutioner. I Sverige ansvarade Institutet för språk och folkminnen och Statens maritima och transporthistoriska museer för den vetenskapliga granskningen.

Svenska Unescorådets tf. generalsekreterare, Karin Stenson, välkomnar nomineringen:

Det här blir Sveriges första nominering till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är särskilt roligt att nomineringen är så väl förankrad i civilsamhället i flera länder eftersom just utövarna spelar en grundläggande roll i att föra vidare så många levande traditioner. De nordiska länderna har ett starkt samarbete inom Unesco men det här är vår första gemensamma Unesco-nominering.

Om de nordiska klinkbåtstraditionerna kommer att upptas på listan beslutas i december 2021.

Nordiska klinkbåtstraditioner

Att bygga båtar i klinkteknik är en gammal tradition inom nordisk skeppsbyggnad. I delar av Sveriges kustland håller man fast vid tekniken, framförallt när det gäller mindre båtar som ekor, snipor och jullar. Med konstruktion i klink menas att borden i skrovet överlappar varandra och att de fogats samman längs den överlappande kanten (lanningen). Det äldsta fyndet av ett klinkbyggt skepp i Sverige är Äskekärrskeppet som daterats till 930-talet.

Mer information om klinkteknik finns här.

Konventionsarbetet i Sverige

Sverige ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2011. Konventionsarbetet i Sverige samordnas av Institutet för språk och folkminnen och är uppbyggt kring fyra s.k. expertnoder med tillhörande nätverk av utövare och ideella organisationer, utbildnings-, forsknings- och kulturarvsinstitutioner. Institutet för språk och folkminnen ansvarar för att upprätthålla en nationell förteckning över immateriella kulturarv, Levande traditioner, till vilken alla kan lämna förslag.

Vill du veta mer om Unescos arbete med det immateriella kulturarvet? Läs vårt faktablad här.