Det finns hela 15 världsarv i Sverige, utsedda av Unesco. Föreningen ”Världsarv i Sverige” är en allmännyttig intresseorganisation som bildar navet i Unescos arbete med världsarv i Sverige, läs mer om dem här.

Hälsingegårdarna

Hälsingegårdarna
Hälsingegårdarna. Foto: Jon Larsson

Världsarvet Hälsingegårdarna utgörs av sju gårdar från 1800-talet. De visar hur oberoende bönder uppförde rikt utsmyckade rum eller egna byggnader för fest, och det finns idag cirka 1000 hälsingegårdar. Böndernas goda ekonomi hade sin grund i jordbruket och boskapsskötseln. Många hälsingebönder hade även möjlighet till inkomster från exempelvis linnetillverkning och handel, liksom senare under 1800-talet försäljning av skogsmark och avverkningsrätter. Vanan att bygga stort och inreda påkostade rum för fest kulminerade under 1800-talet och de rikt bemålade festrummen användes bara vid riktigt betydelsefulla tillfällen i människors liv, såsom vid bröllop. Världsarvet Hälsingegårdarna skrevs på världsarvslistan år 2012.

Hälsingegårdarnas hemsida.

Birka och Hovgården

Birka och Hovgården
Birka och Hovgården. Foto: Harald Faith-Ell.

Beläget på Björkö och Adelsö i Mälaren finner vi Birka och Hovgården, ett av de bäst bevarade exemplen på vikingatidens handelsplatser. Birka och Hovgården skrevs in på världsarvslistan år 1993. Som Sveriges första egentliga stad stoltserade Birka med cirka 700 invånare under sin storhetstid. Birka anlades på 700-talet och blev en viktig handelsplats liksom en internationell hamn för besökare från när och fjärran. På Adelsö, på andra sidan fjärden, ligger Hovgården där kungen bodde. Härifrån styrdes Birka och hela Mälardalen av svearnas kung. I slutet av 900-talet övertogs Birkas roll av Sigtuna och vikingastaden på Björkö övergavs.

Birka och Hovgårdens hemsida.

Drottningholms slottsområde

Drottningholms slottsområde.
Drottningholms slottsområde.

På Lovön i Mälaren finner vi Drottningholm, Sveriges första världsarv. Här finns två kungliga slott – Drottningholms slott och Kina Slott, en unik slottspark och en unik slottsteater. Drottningholms slottsområde skrevs in på världsarvslistan år 1991.

Byggnadsminnet Drottningholms slott fungerar numer som bostad åt kungafamiljen, men delar av slottet är öppna för allmänheten, liksom teatern, parken och Kina slott. I slutet av 1600-talet påbörjades uppbyggnaden av Drottningholms slott på initiativ av änkedrottningen Hedvig Eleonora. En stram barockträdgård anlades av Nicodemus Tessin den yngre, efter fransk förebild, men byggdes senare ut med en vildare del. Gustav III lät även anlägga en engelsk park år 1777. Drottningholmsteatern är en av Europas bäst bevarade barockteatrar, och en unik samling av teaterdekorer finns bevarad.

Det nuvarande Kina slott uppfördes 1769 och ersatte en träpaviljong från 1753. Arkitekturen är i grunden fransk rokoko men har en exotisk karaktör, med kinesiska och orientaliska inslag som var högsta mode.

Drottningholms slottsområdes hemsida.

Engelsbergs bruk

Engelsbergs bruk.
Engelsbergs bruk. Foto: Engelsbergs bruks hemsida

Engelsbergs bruk är ett välbevarat järnbruk med byggnader och industrianläggningar som bevarats intakta sedan 1700- och 1800-talen. Engelsbergs bruk skrev sin på världsarvslistan 1993 och räknas som ett av världens främsta industriminnen.

Byggnaderna och det mesta av den tekniska utrustningen finns kvar. Vattenhjul, kross, blåsmaskin och hamrar fungerar fortfarande och det gör att masugnen och smedjan på Engelsbergs bruk är unika. Engelskberg var ett av de viktigaste järnbruken i världen och det var denna typ av järnbruk som gjorde att Sverige blev en av världens största järnproducenter.

För över 600 år sedan kom en tysk bergsman till trakterna. Han byggde sig en hytta, ”benning”, mellan sjöarna Snyten och Åmänningen. Eftersom hans namn var Englika kom denna benning att kallas Englikobenning – nuvarande Ängelsberg. Under större delen av 1700-talet ägdes Engelsbergs bruk av familjen Söderhielm och på 1800-talet av familjen Timm. År 1916 sålde Clas Gabriel Timm det till generalkonsul Axel Ax:son Johnson som lade bruket under Avesta Jernverks förvaltning. Numera ägs och förvaltas Engelsbergs Bruk av Nordstjernan AB.

Engelsbergs bruks hemsida.

Falun och Kopparbergslagen

Falun och Kppparbergslagen.
Falun och Kppparbergslagen. Foto: Per Eriksson.

Stora Kopparberget och landskapet runtomkring är idag ett unikt minne över Sveriges tidigaste historia som industrination. Falun och Kopparbergslagen skrevs in på världsarvslistan 2001.

Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.

På 1600-talet var Falun en internationell stad. Falu Gruva var då landets största och modernaste arbetsplats – hela 70 % av Europas koppar kom från Falun. Staden har haft ett starkt inflytande på den tekniska, sociala och politiska utvecklingen i Sverige och Europa och var med och formade dagens svenska industrisamhälle.

Falun och Kopparbergslagens hemsida.

Gammelstads kyrkstad i Luleå

Gammelstads kyrkstad i Luleå.
Gammelstads kyrkstad i Luleå. Foto: Anders Alm.

Gammelstad utvecklades i början av 1600-talet till kyrkstad. En kyrkstad är en samling stugor och stallar vid en norrländsk sockenkyrka där långväga sockenbor hade sin fasta punkt vid kyrkobesöken. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan år 1996.

Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. I Gammelstads kyrkstad finns Norrlands största medeltida stenkyrka från 1492, en stor och välbevarad kyrkstad med kyrkstugor, bostadshus, sockenmagasin och mycket mera. Detta är platsen där Luleå grundades, och växte från en liten kyrk- och handelsplats till en riktig stad. Staden flyttades på 1600-talet, och det var då man i folkmun började kalla platsen för ”Gammelstad”.

Gammelstads kyrkstad i Luleås hemsida.

Hansestaden Visby

Hanestaden Visby.
Hanestaden Visby. Foto: Världsarv i Sverige

Med sin ringmur, sina kyrkoruiner och sitt välbevarade gatunät och småskaliga bebyggelse från medeltid och framåt är Visby en karaktäristisk hansestad. Hansestaden Visby skrevs in på världsarvslistan år 1995.

Visby är ett synnerligen framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning. Världsarvet utgörs av staden innanför stadsmuren och omgivande parkområden som skyddszon. Sedan staden skrevs in på listan har mycket hänt. Det gäller framför allt åtgärder för att bevara och förädla kulturmiljö och utveckla turismen. Samtidigt tas hänsyn till stadens status som världsarv.

Den historiska stadskärnan utgör den så kallade Hansestaden och omfattar omkring 77 hektar. Staden har sedan det senaste sekelskiftet expanderat kraftigt utanför ringmuren och är idag centrum för handel och administration på Gotland. En regional högskola, belägen i den historiska staden, bidrar i hög grad till att behålla en levande stadskärna med både boende och arbetsplatser.

Hansestaden Visbys hemsida.

Hällristningsområdet i Tanum

Hällristningsområdet i Tanum.
Hällristningsområdet i Tanum. Foto: Vitlycke museum.

Hällristningsområdet i Tanum är en säregen förhistorisk bildskatt från bronsåldern med mängder av bilder inhuggna i de släta berghällarna. Hällristningsområdet skrevs in på världsarvslistan år 1994.

Överallt på jorden har människor ristat och målat på berghällar och i grottor. Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.

Hällristningsområdet i Tanums hemsida.

Höga kusten

Höga kusten.
Höga kusten. Foto: Höga kusten.

Kustområdet är storslaget kuperat och natur och vegetation är starkt präglat av landhöjningen efter inlandsisens avsmältning. Höga Kusten skrevs in på världsarvslistan 2000.

Höga Kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen av landhöjningen, 285 meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här.

Höga kustens hemsida.

Radiostationen i Grimeton

Radiostationen i kvällsljus för press - Foto Magnus Nylen
Radiostationen Grimeton. Foto: Magnus Nylén.

Radiostationen i Grimeton, Varberg representerar ett avgörande steg i utvecklingen av den trådlösa telekommunikationen. Grimeton skrevs in på världsarvslistan 2004.

Varbergs radiostation i Grimeton är ett unikt och enastående monument som representerar utvecklingsprocessen för kommunikationsteknologin under perioden efter första världskriget. Varbergs radiostation är ett exceptionellt välbevarat exempel på ett telekommunikationscentrum som representerar de tekniska landvinningarna vid början av 1920-talet, samtidigt som det dokumenterar den fortsatta utvecklingen under tre årtionden.

Radiostationen i Grimetons hemsida.

Laponia

Laponia.
Laponia. Foto: Carl-Johan Utsi.

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet, och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. I det 9 400 km2 stora området ingår nio samebyar, nationalparkerna Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos, samt naturreservaten Sjávnja och Stubbá. Laponia skrevs in på världsarvslistan 1996 och är Sveriges enda kombinerade världsarv, som utnämnts för både sina kultur- och naturvärden.

Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framförallt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda den biologiska mångfalden. Området, som alltsedan förhistorisk tid har varit befolkad av samerna, är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområden i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.

Laponias hemsida.

Skogskyrkogården

Skogskyrkogården.
Skogskyrkogården. Foto: Karin Söderling.

Skogskyrkogårdens skapare, de unga arkitekterna Erik Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, utsågs efter en internationell arkitekttävlan 1914-1915. 1920 togs begravningsplatsen och dess första kapell i bruk. Skogskyrkogården har fungerat som förebild för skogskyrkogårdar över hela världen. Begravningsplatsens arkitektur har sitt ursprung i själva platsen och landskapets uttryck – höjd och sänka, himmel och jord. Skogskyrkogården skrevs in på världsarvslistan 1994.

Skogskyrkogården, skapad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz mellan 1914 och 1940, är ett framstående exempel på hur arkitektur och ett gestaltat kulturlandskap från vårt århundrade sammansmälts till en kyrkogård. Denna skapelse har haft stort inflytande på utformningen av begravningsplatser i hela världen.

Skogskyrkogårdens hemsida.

Södra Ölands odlingslandskap

Södra Ölands odlingslandskap.

Södra Ölands odlingslandskap.Södra Ölands odlingslandskap är ett levande kulturarv med radbyar, åkrar och betesmarker. Södra Ölands odlingslandskap skrevs in på världsarvslistan år 2000.

Dagens landskap på Södra Öland är präglat av sin långa kulturhistoria samt av de geologiska och topografiska förhållandena. Landskapet är ett enastående exempel på hur människan utnyttjar öns mångformiga landskap på bästa möjliga sätt.

Södra Ölands odlingslandskaps hemsida.

Örlogsstaden Karlskrona

Örlogstaden Karlskrona.
Örlogstaden Karlskrona, Kungsholms Fort. Foto: Mats Kockum.

Karlskrona grundades 1680 för att tillgodose behovet av en flottbas i Södra Sverige. Stadens skeppsbyggeri, stadsplanering samt anläggnings- och försvarsteknik uppmärksammades i hela Europa under 1700-talet. Karlskrona skrevs in på världsarvslistan 1998.

Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är det bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.

Örlogsstaden Karlskronas hemsida.

Struves meridianbåge

Struves meridianbåge.
Struves meridianbåge. Foto: Dan Norin.

I början av 1800-talet beslöt den tysk-ryske astronomen Wilhelm von Struve att använda sig av triangelmätning för att bestämma den exakta storleken och formen på jordklotet.

Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som ligger på 30 kilometers avstånd från varandra längs en 2820 kilometer lång sträcka genom tio länder. Den sträcker sig från Hammerfest i Norge till Izmail vid Svarta Havet.

I Sverige finns sju av mätpunkterna och fyra av dem ingår i världsarvsobjektet. De finns på bergen Tynnyrilaki, Jupukka, Pullinki och Perävaara som ligger i Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Resultatet av mätningarna har visat sig vara förvånansvärt exakta och har använts för ett flertal syften inom vetenskapen.

Struves triangelmätning av ett långt segment av en meridian har medverkat till att fastställa den exakta storleken och formen på jordklotet. Mätningen var ett stort steg framåt för vetenskapen. Mätningen av Struves meridianbåge är också ett gott exempel på samarbete mellan forskare i olika länder.

Struves meridianbåges hemsida.


Senast uppdaterad 1 december 2017