Drottningholms slottsområde.
Drottningholms slottsområde. Foto: James Losey

Frågor och svar om världsarv

Vad är Världsarvskonventionen?

191 av Unescos medlemsländer har undertecknat Unescos Konvention om Skydd för Världens Kultur- och Naturarv från 1972, den så kallade Världsarvskonventionen. Syftet med konventionen är att länderna ska skapa lagstiftning och organisation för att bevara kultur- och naturarvet i sitt eget land.

Konventionen går att ladda ner här.

Unescos medlemsländer har också utarbetat andra konventioner inom kulturområdet: för kulturarv under vatten, för immateriellt kulturarv (det vill säga sånger, danser, traditioner), för kulturell mångfald och mot olaglig handel med kulturföremål.

Vad kan bli ett världsarv?

Världsarven är antingen kulturarv (byggnader) och naturarv (naturområden). Kulturföremål, dokument eller kulturtraditioner kan inte nomineras som världsarv.

Det land som nominerar en byggnad/ett område ska visa hur det de nominerar har särskilt stort universellt värde, till exempel genom att det visar en viktig del av historien.

Vad är världsarvslistan?

Länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Det finns kriterier för vad som kan nomineras och objekten ska ha ”särskilt stort universellt värde”. Det finns fler än 1000 världsarv.

Hur går det till för att något skall bli ett världsarv?

  • Nomineringen måste skickas in av landet där det möjliga världsarvet finns och landet måste ha antagit Världsarvskonventionen. Landet upprättar en preliminär lista över möjliga världsarv och nominerar sedan en byggnad/naturområde som bedöms har särskilt stort universellt värde.
  • Nomineringen utvärderas av experter från ICOMOS (International Council for Monuments and Sites) för byggnader respektive IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) för naturområden.
  • Nomineringen och utvärderingen tas upp på världsarvskommitténs årliga möte. I kommittén sitter representanter för 21 av Unescos medlemsländer.
  • Kommittén beslutar sedan om nomineringen ska sändas tillbaka för kompletteringar, avböjas eller accepteras.

Vad händer när ett världsarv är i fara?

Om ett världsarv skadas av t ex krig eller naturkatastrofer eller misskötsel kan det föras in på en lista över hotade världsarv. Tanken är att landet där världsarvet ligger ska vidta åtgärder så att det kan tas bort från listan. Ibland samlas också in medel för världsarv i fara om de ligger i jordens fattigaste länder.

Två gånger har världsarv strukits från världsarvslistan, den senaste gången 2009 då Dresden ströks. Världsarvskommittén ansåg att utbyggnader i en känslig miljö berövade Dresden det särskilt stora universella värde som gjort att staden utsetts till världsarv. 2007 togs Omans Arabiska antilopreservat bort från listan på grund av ökad tjuvjakt och försämrade habitat.

Vem genomför konventionen?

Varje land ansvarar för sina egna världsarv och finansierar bevarande, personalutbildning och marknadsföring. Länderna rapporterar ungefär vart femte år till Unesco om hur de arbetar med bevarandet av sina världsarv och hur de arbetar med Unescos konvention. Deras rapporter tas upp på världsarvskommitténs årliga möte.

Var finns listan på alla världsarv?

Mer information om konventionen och hela världsarvslistan finns på hemsidan för Världsarvsavdelningen vid Unescos sekretariat – läs mer här.

Vilka av Unescos världsarv finns i Sverige?

Det här är de 15 svenska objekten på världsarvslistan:

  • Hälsingegårdarna
  • Birka och Hovgården
  • Drottningholm
  • Engelsbergs bruk
  • Falun och Kopparbergslagen
  • Gammelstads kyrkstad i Luleå
  • Hansestaden Visby
  • Hällristningsområdet i Tanum
  • Höga kusten
  • Radiostationen i Grimeton, Halland
  • Laponia
  • Skogskyrkogården
  • Södra Ölands Odlingslandskap
  • Örlogsstaden Karlskrona
  • Struves Meridianbåge

Läs mer om dem här!

Var finns information om svenska världsarv?

Information om Sveriges världsarv finns på Riksantikvarieämbetets webbplats och hos föreningen Världsarv i Sverige.

Hur jobbar Unesco med världsarven för skolan?

”World Heritage in Young Hands” heter Unescos skolprojekt om världsarven där skolor i ett hundratal länder deltar. Se också publikationen Världsarv i skolan här!


Senast uppdaterad 4 juli 2018