Unescos världsarv Laponia.
Unescos världsarv Laponia. Foto: Carl-Johan Utsi.

Det finns mer än 1000 världsarv i 169 länder.  De flesta har blivit utnämnda för sina kulturvärden men vissa har hamnat på världsarvslistan för sina unika naturvärden. Ett fåtal, som svenska Laponia, är utnämnda både för sitt natur- och kulturarv.

193 av Unescos medlemsländer har undertecknat Unescos Konvention om Skydd för Världens Kultur- och Naturarv från 1972, den så kallade världsarvskonventionen.  Målet med konventionen är att länderna ska skapa lagstiftning och förvaltning för att bevara kultur- och naturarvet i sitt eget land.

» Här kan du läsa konventionen.
» Se vilka länder som ratificerat världsarvskonventionen.

De länder som undertecknat konventionen kan nominera naturarv eller kulturarv, det vill säga byggnader eller naturområden, till att bli världsarv. De natur- och kulturarv som upptas på Unescos världsarvslista måste ha enastående universellt värde och uppfylla de kriterier som finns i konventionen. Kulturföremål eller traditioner kan inte nomineras som världsarv – världsarv är ”oflyttbara”.

Det är bara länder som antagit konventionen som kan nominera till världsarvslistan eftersom det är länderna själva som är ansvariga för att bevara sina världsarv.  Alla nomineringar utvärderas av experter innan de går vidare till en kommitté som fattar besluten.

De länder som undertecknat konventionen rapporterar vart femte år till Unesco om hur de arbetar med att bevara kultur- och naturarv i sitt land. Det är omfattande rapporter som presenteras för den kommitté som beslutar om vilka nominerade kulturarv som ska tas in på listan.

I Sverige är det Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som arbetar med nomineringar och rapporteringar.

Efter naturkatastrofer och till exempel krig kan världsarv skadas eller utsättas för stora risker. Då skrivs de in på Unescos lista över världsarv i fara.

» Läs mer om världsarvslistan och -konventionen på Unescos hemsida om världsarv.
» Information om Sveriges 15 världsarv finns på Riksantikvarieämbetets webbplats och på Unescos lista över alla världsarv.
» Läs fler publikationer från Unesco om världsarv.
» Läs mer om skydd av kulturmiljöer och världsarv i rapporten Kulturmiljöstatistik från Myndigheten för kulturanalys.


Senast uppdaterad 2 juli 2018