Det finns över tusen världsarv och i juli 2017 utökas listan med fler enastående byggnader och naturområden. Här finns frågor och svar om hur det går till att utse ett nytt världsarv.

 

© Unesco

Vem bestämmer vad som blir världsarv?

Världsarvskommittén träffas en gång per år och består av 21 av alla de länder som har ratificerat Unescos ”Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv”. Kommittén beslutar om nya världsarv och nya objekt på listan över världsarv i fara, går igenom rapporter som länderna lämnar in om hur de sköter sina världsarv med mera. De 193 länder som har ratificerat Världsarvskonventionen väljer kommittéledamöter vartannat år. Sverige är för närvarande inte med i Världsarvskommittén.

Var möts man?

2017 års möte hålls i Krakow, Polen, 2-12 juli 2017.

Vem får nominera världsarv?

De länder som har ratificerat Världsarvskommittén kan nominera byggnader och naturområden som lever upp till de kriterier som är uppställda i konventionen. Den nominerade byggnaden eller naturområdet ska ha särskilt stort universellt värde, dvs. de ska vara så enastående att de är viktiga för alla länder och visa på t.ex. ett viktigt skede i den historiska utvecklingen. Världsarven ska alltså inte enbart vara viktiga för det nominerande landet.

Vad görs med nomineringarna?

Nomineringarna, som är omfattande dokument, analyseras av ICOMOS (International Council of Museums and Sites) som är ett expertorgan för museifrågor respektive IUCN (International Union for Conservation of Nature) som är ett expertorgan för naturbevarande.

Vad beslutar kommittén om nomineringarna?

Kommittén behandlar nomineringarna till nya världsarv och experternas rekommendationer om nomineringarna. Den kan antingen acceptera en nominering, avslå den, sända tillbaka den för kompletteringar eller helt avvisa nomineringen.

Inför årets möte i kommittén har experterna rekommenderat att 12 nomineringar blir godkända av totalt 35 nomineringar. 24 av dessa är helt nya och de övriga har behandlats på ett tidigare kommittémöte men sänts tillbaka för t.ex. kompletteringar.

Kommittén kan också besluta att världsarv som behöver omedelbart stöd t.ex. efter naturkatastrofer eller krig etc.sätts upp på listan över Världsarv i fara.

Vem betalar för att underhålla världsarv?

Det är länderna som nominerat som betalar för skötsel och bevarande av världsarven. Länderna rapporterar regelbundet till Unesco hur bevarandet går. Om ett land planerar stora förändringar i närheten av ett världsarv ska man rapportera detta till Unesco. Det kan t.ex. gälla infrastrukturutbyggnader som vägar eller utbyggnad av vindkraft, gruvor, fiskodlingar etc.

Kan världsarv strykas från listan?

Världsarv kan förlora sin status genom att kommittén beslutar att världsarvet förlorat de värden de hade, dvs. att det inte längre har ett särskilt stort universellt värde. Detta har skett två gånger (ett viltreservat i Afrika respektive centrala delar av Dresden).

Hur länge kan man vara ett världsarv?

Det finns ingen begränsning i texten till konventionen: i princip lovar landet att bevara världsarven för alltid.

Vad är målet för världsarvskonventionen?

Målet är att medlemsländerna ska stifta lagar för och skapa en organisation för skydd av kultur- och naturarv i sitt land. Konventionen uppmuntrar länderna att vara solidariska och samarbeta för bevarande av världsarven.