Triumfbågen i Palmyra, Syrien
Triumfbågen i Palmyra, Syrien

Unescos arbete med kulturfrågor och mot kulturförstörelse har fått stor uppmärksamhet på senare tid; världsarv av oskattbart värde har förstörts och skingrats i samband med krigshandlingar i Syrien och i Irak. IS och andra grupper förstör monument och förskingrar kulturarv för att stärka sig själva och för att undanröja bevis på att många olika kulturer och folkgrupper levt sida vid sida genom historien.

Kulturarvsbevarande och Unescos arbete

Det är inte enbart i krig och konflikt som bevarande av kulturarv hotas: också i fredstid går stora kulturvärden till spillo när länder väljer mellan t ex infrastruktursatsningar och att bevara äldre byggnader.

När det gäller förstörelse av kulturarv i länder som deltar i internationellt samarbete finns flera former för samarbete. De internationella överenskommelser som bland andra Unesco arbetat fram är verktyg för detta och det finns tre centrala Unescokonventioner inom kulturområdet (se nedan) som medlemsländerna kan välja att arbeta med.

Unescos konventioner om kulturbevarande är verktyg som kan användas mer aktivt av de länder som ratificerat dem, och vara hjälp och stöd för beslutsfattande inom komplicerade områden. Konventionerna bidrar därför till att det internationella samfundet blir bättre rustat för kulturbevarande.


Kulturarvsförstörelse i Palmyra, Syrien
Kulturarvsförstörelse i Palmyra, Syrien

#Unite4heritage

Bland Unescos medlemsländer har kulturarv diskuterats sedan organisationen bildades. I ljuset av senare tiders kulturförstörelse har det uppmärksammats att det i många länder finns svag förankring blandmedborgarna för bevarandefrågor: bevarande ses som specialintressen för museer och konservatorer, utan någon relation till landets levande kultur och människornas vardag. Unesco startade därför kampanjen #Unite4heritage där man visar på hur liknande kulturelement finns i olika länder och att kulturbevarande handlar om hela samhället.

En bred folklig förankring är central för att motivera och finansiera restaurering av kulturarv som skadats. Kampanjen ska ses mot bakgrunden av att utan stark förankring, och villighet att finansiera, så blir bevarandearbetet aldrig långsiktigt förankrat och därmed hållbart. Läs mer om kampanjen här.

FN-resolution 2199 från 2015

Unesco drev frågan om att få fram en resolution som band medlemsländerna att aktivt arbeta för att förhindra förstörelsen av kulturarv i Irak och Syrien. Framgång uppnåddes 12 februari 2015 när FN:s säkerhetsråd antog resolution 2199. Den slår fast medlemsländernas ansvar att vidta åtgärder mot handeln med kulturegendom från dessa länder och att länderna ska rapportera om vad de gör för att förhindra handel med stulna kulturföremål, en handel som under senare år ökat och som finansierar terrororganisationer.

Resolution 2199 fastställer Interpols roll för att uppmärksamma den illegala handeln globalt. Interpol har därför tagit fram en databas med information om stulna konst- och kulturföremål, den så kallade röda listan, som kan användas av såväl privatpersoner, som myndigheter och konstmarknadsaktörer för att  identifiera eventuell olaglig aktivitet kring kulturföremål.

I Sverige finns det en arbetsgrupp med framför allt statliga myndigheter för utbyte av erfarenheter och för att stärka samarbete för att hindra illegal handel med kulturföremål.

Relevanta konventioner

 


Senast uppdaterad 12 september 2018