Världsarv
190 av Unescos medlemsländer har undertecknat Unescos konvention om Skydd för Världens Kultur- och Naturarv från 1972, den så kallade världsarvskonventionen. Syftet med konventionen är att länderna som undertecknar den ska skapa lagstiftning och organisation för att bevara kultur- och naturarvet i sitt eget land.
» Här kan du läsa konventionstexten.
» Se vilka länder som undertecknat världsarvskonventionen.
De länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Objekten ska passa till de kriterier som finns i konventionen och ha ”enastående universellt värde”. Världsarv är främst naturtyper och byggnader/grupper av byggnader. Det finns andra konventioner som skyddar andra typer av kulturarv, t ex konventionen om skydd för världens immateriella (engelska: nontangible) kulturarv som handlar om traditioner, musik och andra kulturyttringar som främst inte är "fästa".
Det finns 962 världsarv i 157 länder (november 2012). Av dessa är 745 kulturarv, 188 är naturobjekt, och 28 stycken är blandade objekt dvs både natur- och kulturarv.
» Läs mer om världsarvslistan och -konventionen på Unescos Världsarvscenter.
» Information om Sveriges 15 världsarv finner du på Riksantikvarieämbetets webbplats och på Unescos Världsarvscenters lista.
» Läs fler publikationer från Unesco om världsarv.
» Unescos världsarvsatlas » Unescos världsarvskarta
"World Heritage in Young Hands" – Unescos skolprojekt om världsarven
Alla länder som skriver på Unescos Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (Världsarvskonventionen) åtar sig bland annat (artikel 27) att:
…med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informations-program sträva efter att stärka sina folks uppskattning av och respekt för det kultur- och naturarv som avses i artiklarna 1 och 2 i konventionen.
De ska åta sig att hålla allmänheten underrättad om de faror som hotar detta arv och om den verksamhet som bedrivs i enlighet med denna konvention.
För att stödja ländernas arbete i detta initierade Unesco år 1995 det projekt som kallas World Heritage in Young Hands, där skolor i ett hundratal länder deltar.
För lärare och elever som är intresserade av världsarvsundervisning finns här rapporten "The world heritage youth forum" från det internationella elev/lärarmötet i Karlskrona 2001. I boken "Det här är vårt arv" berättar svenska elever för andra elever om sina världsarv.
För dig som vill veta mer om världsarven, om hur man kan arbeta med världsarven i skolan eller om svenska världsarv finns här ett material i tre delar, samt en bilagedel.
